Saras liv

Ja, nu börjar ju faktiskt folk sakna uppdateringar här. Sitter här med Izzy i knät i skrivande stund. Hon som förresten smet ut idag utan att vi märkte det. Sedan började vi ju sakna henne och hon stod där på altanen snällt och ville in när vi öppnade. Så vi vågar nog ha henne som utekatt, tror vi. :) Förresten, på tal om uppdatering av bloggen så fick jag en jättefin kommentar av en kollega på jobbet i fredags. Hon hade tänkt gå in på min blogg via länken på facebook, men jag har ju som sagt lösenordsskyddat den. Hon fick förstås lösenordet så hon kan kika in här då och då. :) Men, i alla fall, så sa hon något i stil med att hon tycker jag skriver så bra i min blogg, att jag har ett bra sätt att skriva på. Det värmde jättemycket. <3 Tänk vad mycket små ord kan betyda. Tack, Lena för det. :) Vi borde alla bli bättre på att ge positiva kommentarer till varandra... Jag ska i alla fall bli bättre på det. :)




Oktober är här och jag förberer med mer mys än någonsin. Te, filt och ljus, finns det något bättre än det när det är höst? Jag tror inte det :)

I torsdags var fina Emelie här med hennes andre hälft Martin. Vi bjöd på kycklinggryta och ris och banan i ugn med choklad (som då förstås blir smält) med vaniljglass toppat med lite färska (från frysen) jordgubbar och hallon med rivet choklad över. Det gillades och jag var riktigt nöjd. Det lyckades jag allt med :) Det var så trevligt så, det måste vi absolut göra om! Jag brukar tänka och förundras hur ödet fört mig samman med vissa personer. Helt underbart fantastiskt. Jag tror på ödet! Stenhårt! Jag tror inte på Gud, men jag tror på något, jag tror på ödet! Emelie är en sådan person. Vi träffades på sjukhuset, genom vården och det vi båda varit med om. Vi pratade inte så mycket då. Men sedan kom jag in på hennes blogg av en ren slump och började läsa där och kommentera. Sedan började vi maila med varandra nästan dagligen och på den vägen är det. Sedan är det ju dessutom en av mina gulliga arbetskompisars dotter. Tack fina du för att du blivit min vän. <3 Som sagt, jag tror på ödet! Har träffat både henne, Sassa & Anna genom ödet! Säkert fler som jag inte tänker på. :)

När jag träffade Henrik så hade jag innan det faktiskt gett upp hoppet på att jag någonsin kunde finna kärleken. Jag tänkte att den kan aldrig drabba mig. Men då skred jag in där hos honom och sedan den dagen var jag fast och visst finns kärlek vid första ögonkastet! <3 Jag tror inte man kan bli kär på en gång så, men förälskad, och sedan kan man älska någon. Det är ju lite ödet í det också, att jag träffade min andre hälft, som jag vill dela hela mitt liv med. Men ändå inte. Det var ju tack vare Frida :) Men ödet spelade ju ändå in att jag faktiskt kom till honom och att vi träffades ändå, fast vi båda trodde att ingen av oss var intresserad. :p Jag är så lycklig som har honom i mitt liv! Jag älskar dig älskling! <3 Du är det bästa som hänt mig!

Nu blev det ett rejält sidospår här. haha Skulle ju skriva hur de senaste dagarna varit. Fredag (igår alltså) var vi bordbjudna till Magnus och Maud på tacomiddag och sedan surra och dricka lite öl/cider/vin. Det var jättetrevligt! Både jag och & H hade jättetrevligt. Vi surrade och spelade wii. Jag fick vinna en gång över H i mariokart. :) Jag blev nöjd och nöjde mig så. Att han vann säkert 3 gånger över mig hör väl inte hit. ;) Sedan cyklade vi hem i nattens mörker lite ledda av månens sken. Jättemysigt :) Henke fortsätte på en fest med grabbarna men jag stannade hemma i sängen, jag var såååå trött. Han hade jättetrevligt och det är jag glad över.



Idag har vi skjutsat hem Tommy och Leffert som sov över här och så bytte vi bil i Arnemark. Nu är vi hemma igen och ska nog snart börja måla i gillestugan. Har det andra varvet kvar på en långsida och så två varv kvar i taket. Färgen kommer inte räcka till allt ironiskt nog. Och man måste antagligen beställa hem färgen, och bara gudarna vet väl hur lång tid det tar. Hade önskat det är klart till min födelsedagsfest!

Så det var väl ungefär vad jag hade i tankarna nu. Ha det bra alla läsare!