25:e juni 2014

Detta är tidsinställt. :) Är i Keräsjänkkä nu förmodligen :)
 
Jag hoppas jag får tillbaka min mobil snart (idag eller imorgon blir den klar). Dock åker jag ju norröver idag runt 13. Så hinner nog inte få den. Skulle vilja visa massa bilder på jobbet här på infarten. Men å andra sidan blir det desto roligare att se för er när ni kommer och hälsar på. :) Nu har vi till och med sått gräs. :) JAG har faktiskt sått gräs. hihi :) Vi hjälptes åt igårkväll efter tisdagspysslet. :)
 
Infarten är klar, gruset är på plats. Snart ska jag få plantera lite blommor! Och min älskade snöbollsbuske! (Den måste inköpas)
 
Nä nu ska vi fixa lite och packa. Snart kommer Ayyan och Sofie. Ska bjuda dem på lunch. Gjorde lasagne 22.30 igårkväll då jag insåg att köttfärsen skulle måstas kastas annars. ;) Så det ska jag bjuda Soffan på. :) Första gången jag gjort mat sådär sent. hihi
 
Nöjd tjej! (Smart med tidsinställt då kunde jag lägga till färska bilder) hihi
 Lite mörk bild men se så söta tjejer! :) Dom här två kommer nog bli bästisar! :) (Iaf om vi mammor får bestämma) :) Melissa är så fin med henne! <3
 
Efter helgen åker vi upp till stugan mest troligt. Var egentligen tänkt Lycksele men våra kompisar som skulle dit hade inte råd denna månad. Så då åker vi nog upp till stugan och sparar Lycksele till då dom kan följa med. :)
 
Nä packa var det! Och rengöra ugnen. Det rann över lasagne igår i all hast. ;)
 
Ha det så bra mina vänner!

"Meissa själv"

Underbara älskade unge! <3 Kanske är dags att skriva något om hur du utvecklas?

Du utvecklas förstås mer och mer för varje dag. Du pratar mer och mer för varje dag som går. Du  är väldigt motorisk och det bästa du vet är att hoppa. Du har även börjat hoppa jämnfota och det ser så himla, himla sött ut. Älskade lilla barn. Du älskade lilla flicka. Att vara ute är också bland det bästa du vet och du vill inte gå in när vi är ute. Vi får locka in dig eller bära dig gråtandes. Gunga är också skojigt!
 
Vet inte exakt hur lång du är nu, drygt en månad innan din andra födelsedag. Men du väger nog ca 11 kg.
 
Du är självständig och KAN SJÄLV. Du säger hela tiden när vi försöker hjälpa dig med något "Meissa själv". Du säger även till när du vill ha ny blöja. Antingen säger du "ny böja" om du tycker det är obehagligt eller är för mkt pink i den. Eller så säger du "bajsa" och ja det fattar nog alla vad det betyder. :) Du gillar dock inte pottan. Du kan sitta på den med kläderna på och du har bajsat i den kanske tre, fyra gånger. Ibland säger du till innan du har bajsat men du vill ändå inte gå på pottan. Men vi stressar inte. Det får ta den tid det tar. När du är redo är vi redo så att säga. :)
 
Dina älskade kompisar som du pratar om är Aylin. Hela tiden Aylin. Du har till och med döpt din favvo docka till Aylin. Nikki tycker du också om att vara med. Och Amanda har du koll på när vi träffar henne. Ni två börjar bli allt mer och mer för att leka med varandra, eller iaf vara i varandras närvaro. :) Snart dags att ses tycker Melissa!
 
Dina favvo personer bland våra kompisar är Totto, Anna, Sara, Sofie och "Utt" (Davut).  :) Det är dom du verkligen har koll på. :)
 
Och släkten har du koll på förstås. Mormor, morfar. Morbröderna och farmor. Och AYYA. Ayya pratar du väldigt mycket om. Faster Ninni och Molpe. Och din älskade farfar. När vi var på graven sist så vinkade du till farfar. Älskade lilla du. <3
 
Du sover som du alltid gjort. Du sover bra men kan vakna och vill komma och sova mellan mamma och papopa. Däremot har du nu lagom till sommarlovet börjat sova längre. Det tackar vi och bockar för. :)
 
Just nu är du inne i en fas där du äter ganska dåligt. Vi förstår inte hur du kan ha så mycket energi ändå. ;)
 
 

Midsommar i Kuri 2014

 
 
 
 
Nu är det ju bara Melissa på alla bilderna. ;) En underbar lugn och mysig midsommar med bara vi och Melissas mormor och morfar. Vi har bara lekt ute en massa, ätit god mat och jordgubbspaj. Tänt ljus på kvällarna, sett lite tv och jag och min mor har spelat kort. Mycket mysigt! <3
 
Idag har Henke jobbat på med infarten och jag och Melissa har hunnit leka ute. Man får passa på då det är varmare och sol. :) Har även hunnit med att vara i lekparken med Sara som var barnvakt till Emmy. Sedan tog vi oss en dusch/bad och så vart vi så himla rastlösa (läs jag). Så vi satte oss i bilen och hamnade hos Aylin. Vi var där till 20.30 och Melissa har inte sovit någon vila idag. Så det blir spännande hur länge vi får sova imorgon. ;)
 
Imorgon är första "riktiga" lediga veckan för oss. Underbart ska det bli!
 
Puss å hej!
 
 
 
 
 

Bomullsbröllopsfirande

 

Bilder från bomullsbröllopsfirandet. ;) Var ett supermysigt dygn med min älskade man! <3 Det var faktiskt första gången vi sov på hotell bara vi två. (Förutom när vi varit utomlands). Det sa vi att vi minsann borde unna oss en gång per år. Denna gång sov vi i Luleå. Nästa gång blir det nog något annat om jag får bestämma. Kanske Umeå eller något lite längre nedåt i landet. :) 
 
När vi kom hem från allt mys i Luleå så fick vi så otroligt mycket gjort då vi var barn"fria" söndagen. Vi kapade en buske, klippte gräs, trimmade gräs, gjorde grejsimojs med infarten, tvättade, städade och lagade mat och bakade bröd. Allt möjligt. Himla skönt att få så mycket gjort minsann. :)

Ny frisyr :(

Före jag klippte mig såg jag ut som ovan...
 
 
Visst blev det skillnad även om INGEN har sett att jag klippt mig ännu. Men jag är besviken för jag hade tänkt mig en pageliknande frisyr. (Stavas det så)? Jag blir så arg på mig själv för jag såg hela tiden att jag tyckte det blev för långt men jag vågade inte säga något. För frisören menade att om man har ovanför axlarna så kräver frisyren mer jobb (och jag hade sagt att jag vill inte behöva styla mig varje morgon)... Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Har det ändå alltid uppsatt, precis som innan. Ville verkligen ha en förändring och det sa jag till frisören (som jag varit till en gång innan och då blev jag supernöjd). Så jag är sååå besviken men samtidigt får jag väl skylla mig själv då jag inte sa något... Gah. Hade hellre haft det lika långt som innan än så här... :(
 
 

Bomullsbröllop

 

Cause you're all I want, you're all I need

You're everything, everything
You're all I want, you're all I need
You're everything, everything

You're all I want, you're all I need
You're everything, everything
You're all I want, you're all I need
Everything, Everything
 
Tänk att det redan gått ett år. Jag är så lycklig att jag har min man, min make, min älskade Henrik och vår underbaste lilla tjej. Med er är jag hel, med er är mår jag som allra bäst! Jag älskar er mer och mer för varje dag som går. Lycka är att vara med er och få känna mig hel av er kärlek till mig. <3
 
 
 
 
 
 

Första arbetsdagen avklarad

 
 
Första arbetsdagen är avklarad och det gick rätt bra. Förutom en konstant huvudvärk som jag haft de senaste dagarna och lite lätt yrsel ibland. Fast jag dricker en massa vatten och måste gå och kissa hela tiden. :) Har goa arbetskamrater som jag är så glad över att få jobba med. :) Vilken tur att det blev så bra till slut på jobbfronten! :)
 
Nu är det bara 6 arbetsdagar kvar innan det står 2 månaders ledighet på schemat. Massa bygg, lek, sol & bad semester, husvagnstrippar och annat skoj! :D 
 
Imorgon jobbar jag långkväll faktiskt (brukar oftast ha kortkvällar), och då har jag en del jag (och lillan) måste fixa innan. :) 
 
 
 
 

Sköna sommardagar

Haha, skönt att sova PÅ dockorna tydligen. Den ena spelar en melodi när man trycker på den och jag vaknade mitt i natten å blev livrädd och tänkte vad tusan är detta. ;) Vi stod i Sikfors i helgen på campingen! Kul att få komma bort lite och få lite variation.
 
Hihi, härlig badbild. :) (Tack Emma för idén med rutschbanan ner i vattnet, det blev en hit) :) Detta var från en kväll i veckan (inte helgen)
 
Jag måste bara förklara en skum grej... Vi hade köpt en solskyddströja till Melissa. I stl 86/92 (hon kan ju fortfarande ha 80 så 86 kändes ju som ett säkert kort) Och vad hände? Den gick inte ens att få över huvudet!! Å det var ändå från samma butik på nätet som vi köpte hennes solskyddsdräkt ifjol från... En blå bamse. Jättefin. Känns sååå trist! Måste ut på jakt efter något annat... 
 
 
 
 
 
 

Mardrömsnatten

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva efter mardrömsnatten from hell. (Natten till i söndags)  Och jag vet inte hur mycket jag vill dela med mig av här... Samtidigt som jag kan tycka det pratas för lite om det. (Jag förstår dock alla som väljer att inte prata om det), men jag tänker att det är bra för då kanske många fler förstår varför jag inte är mig riktigt lik just nu...
 
Vi har alltså fått missfall. En så kallad "Missed abortion". Fostret var dött sedan vecka 7, men jag började blöda först i vecka 12. Men jag fattade direkt vad det handlade om, då jag inte känt mig särskilt gravid sista tiden. Det kom inte ut av sig själv så jag fick tabletter som jag skulle ta (lördagen), för att det skulle hjälpa kroppen att stöta ut allting. Och det var inte att leka med.
 
Jag har inga ord som beskriver hur dåligt jag mådde och så dåligt har jag nog aldrig mått i hela mitt liv. Först smärtan i flera dagar innan (typ kraftig mensvärk i ryggen hade jag) och så mardrömsnatten på det. Jag trodde flera gånger jag skulle tuppa av och vi ringde och rådfrågade med gynjouren och ringde även hit min mamma mitt i natten då såklart Melissa vaknade av all uppståndelse och blev orolig...
 
Även nu efteråt är jag mig inte lik. Söndagen var jag helt sängliggandes. Jag blev sjukskriven hela denna veckan ut. Det behövdes/behövs kan jag konstatera. Först tänkte jag att jag nog kunde gå tillbaka till jobbet i tisdags... Men jag känner att huvudet hänger inte riktigt med fortfarande. Men det blir bättre för varje dag och det är det viktigaste. Jag har idag kunde gå en liten promenad. Det är framsteg och det var så skönt att kunna vistas ute. Förut har jag fått blodtrycksfall så fort jag ansträngt mig. Innan jag tog pillrena funkade jag ändå. Då kunde jag gå. Men det blev antagligen så då jag förlorade så mycket blod (och vätska) på så kort tid efter pillret som jag blev så påverkad i kroppen.
 
Fast man (vi iaf) ställer in sig på att detta kan faktiskt hända, och att det är jättevanligt att det händer, så är det klart det ändå kommer som en chock. Det är först efter att all smärta försvann som jag har kunnat börja bearbeta det mer psykiskt. Jag kan resonera klokt, och tänker att det här hände för att det var något fel på fostret. Och kroppen stöter bort det som inte är friskt typ... Och jag tror absolut att vi kommer att bli gravida igen, men ändå känns det. Det är klart. Vid en nästa graviditet får vi iaf komma in på ett tidigt ultraljud ifall vi är oroliga, och det känns som en lättnad att veta. Sedan får vi se när det blir, om det blir. För det är ingenting vi tar för givet, även om vi tror och hoppas att det kommer att bli så. <3
 
Sedan vill vi tacka för allt stöd som vi fått av fina vänner och familjerna. Det betyder mycket! <3 Jag uppskattar verkligen att ni visat att ni bryr er och frågat hur jag/vi har mått. Älskar er!  Kram!