Saras liv

Tänkte försöka slänga iväg ett litet inlägg nu.
Igår var jag, Karin, Åsa & Erika i Umeå för att shoppa julklappar (blev både ett och annat till oss själva dock), men framför allt var vi där för att lyssna på Mia Törnbloms föreläsning. Och oj, vad bra det var. Hela Sveriges befolkningen borde få lyssna på den föreläsningen. Alltid kan man ta till sig något. Och, ibland skrattade jag så jag grät alltså. Det var såå bra! Efteråt var Åsa så arg för att hon inte tog med sig boken så att Mia kunde signera. Så jag fixade ett kort på dem båda istället =) Det funkade rätt bra måste jag erkänna! :)

Det var lite småtungt att köra dit, men som tur var så var ju Karin med också, så hon kunde ta över. (A) Tur det!
Jag är apfattig (man lär sig att använda ordet ap då man lyssnat på Mia i 2 h) haha. Skulle säga att jag alltså är apfattig, men det är det värt.

Idag har jag jobbat till tolv nu först. Började morgonen med att försova mig. Började halv åtta och 7.35 ringer en från jobbet. Oooops! Bra jobbat Sara. (Vi var hemma strax efter ett inatt). Men 7.45 befann jag mig på jobbet. Ganska bra tycker jag! Sen blev det lite kris på jobbet. Båda som skulle jobba var sjuk/ledig och vikarien som skulle jobba för hon som var ledig var sjuk. Så helt plötsligt så fanns det INGEN som skulle jobba kväll och ingen vikarie kunde. (inte jag heller) Men, så blev det så att jag jobbar kväll ändå. Ska tillbaka nu halvfyra och fortsätta jobba. Men jag såg till så jag skulle få kvalificerad övertid. Annars skulle jag inte göra det. Jag var stenhård, och mina arbetskamrater var på min sida. Först lovade dem att jag skulle få kvall, men sen ringde chefen och sa att det inte gick men då sa jag "nej, men då jobbar inte jag, så enkelt är det". Någon rättvisa får det allt vara. Sedan sa jag hur mycket jag jobbat och då var hon helt plötsligt på min sida. Ta mig, eller var utan liksom. Nåja. Har mailat in praktikuppgiften till läraren också, så nu får hon ta det som den är. På måndag har vi redovisningen plus att vi ska lämna in samma skriftligt också. Och jag jobbar hela helgen. Bra jobbat Sara! Nåja, förhoppningsvis löser det sig.

"Hur många av er här inne känner er otillräckliga?"
Typ alla räcker upp handen.
"Glöm det, det är inte inne längre. Nu är det helt ute att känna sig otillräcklig, nu är det inne att". (minns inte fortsättningen, men typ att det är mer inne att kunna säga nej, och att faktiskt vara mänsklig, vi orkar inte allt.)
Haha, jag tycker det var lite kul, alltså sättet hon sa det på =)

Var lite kul. Alldeles i början så tog jag ett kort på henne och hon började posa värsta roligt. (fick dock inte det på kort) Hade lite fel inställning på kameran. (Är inte alls nöjd med min nya, hittar inte igen alla funktioner och fick inte med någon instruktionsbok. Frustrerande!)

Kom ihåg. Låt hjärnan tänka innan ni tackar ja till saker! Det är en förutsättning. Lättare sagt än gjort, jag vet. =)

Puss på er!