Saras liv

Att ord kan beröra, det vet jag.



Bara vad jag fick ut av en kram av min mormors syster. De där orden hon viskade till mig. Jag ville bara börja gråta, på ett bra sätt. Det beytder så mycket. Det värmer när hon säger "syster".

Dagen i stugan betyder verkligen mycket för mig. Kika in på min bdb. Saaris.bilddagboken.se
 
Ikväll på jobbet så pratade en om sin mamma som blev typ 87-89 nånting. Då tänkte jag att Varför?? Varför, fick inte du bli så gammal? Varför var just du tvungen att bli sjuk återigen? VARFÖR just MIN mormor. Varför är det jag som ska råka ut för allting hemskt? När jag ändå är i de banorna så tänker jag att varför måste unga människor ryckas ifrån från livet?

Jag saknar min morbor. Han var världens mest godhjärtade man och jag överdriver inte. Det går inte att hitta en snällare människa. Varför ska en så ung människa måsta dö? Hur hade allt varit om han levde idag? Han hade inga barn. Kanske var det ödet. För sorgen att bära för ett barn till en sådan underbar människa vill jag inte ska hända min värsta fiende. Men jag är glad för de åren jag fick tillsammans med honom. Jag vet att han älskade mig och alla andra.  Tårarna rinner.  Men som det står på hans grav: Älskad-saknad. Men som det står på mormor och morfars grav. MINNET LEVER! Och det gör det. Alla tre är för evigt i mitt hjärta. Minnet lever alltid inom mig. Jag älskar er!! <3

Jag tänker på min kära farmor. Varför måste hon vara sjuk för? Tänk er att träffa er farmor och att du aldrig vet riktigt säkert om hon vet vem du är eller inte. Men oftast känner jag ifall hon vet vem jag är eller inte och de stunderna betyder mer än något annat. Jag tänker på allt som jag vet att farmor hade velat vara med om. Som min student. Även att hon lever så är det inte hon som lever det livet nu. Jag saknar min farmor. Jag saknar farfar, jag har inte besökt han på jättelänge. Jag måste skärpa mig. Jag vill ju att vi ska ta tag i det där som vi pratat om. Han har så mycket att berätta. Han ska berätta och jag ska ta med mig min dator till honom och skriva ner det han vill ha nedskrivet liksom. Typ livsmemoar eller nåt åt det hållet. Jag älskar min farmor och farfar. De är så söta.

Nu när det är vår så väcks många fina minnen, men också sorgsna minnen. Ni vet, när allting tycks påminna och förvandlas till sorg. Ni kanske inte vet, men jag tror någon kan känna igen sig i alla fall. Idag har varit en sån dag.  Just när solen vill kika fram bakom molnen och det är sådär lite småkyligt men ändå varmt. Vattenpölar som nästan vill frysa men inte gör det. Det knastrar under fötterna. Man vet att man går mot maj. 3:e maj. När snödroppar förvandlas till regn.

Oj, så sorgset och negativt det här blev. Jag vill bara att vi alla ska vara rädda om varandra. Många blir rädda men backa inte undan. Det här blev för personligt. Men jag önskar att jag fick ta del mer i era tankar. Därför försöker jag dela med mig av mina som jag har just nu. Och idag har jag en sådan här dag. Alla har vi sådana här dagar. Men många väljer att dölja det istället. Glömma. Jag vill inte glömma!! Dessutom är det bra att dela med sig. man lär inte känna varandra på djupet ifall man inte klarar av att säga sådant här.
Ge av dig själv. Du får tillbaka så mycket mer än det som du ger.

Nu till något annat då. Ikväll kom jag först vid 22 från jobbet för en av nattpersonalen kom försent. Ointressant information maybe. Har ätit så jag mår illa. :p Vad har jag mer att berätta idag?? Jag är väldigt trött. Har nog inte återhämtat mig från tidsskillnaden från Thailand. Och klimatförändringen. NU ÄR DET VÅR för tusan. Snart är det SOMMAR!!! Ser verkligen framemot den här sommaren. Men först vill jag hinna åka slalom nån mer gång i Kåbdalis typ. Nån som vill följa? Fast jag ska nog få med mig nån. Helena blir nog ett lämpligt "offer". Så akta dig Helenagumman! ;) ÄLSKAR DIG! <3

If you need me,call me
No matter where you are
No matter how fare
Just call my name
I'll be there in a hurry
You don't have to worry


Och till dig, min lilla anonyma beundrare så vill jag ju gärna vet vem du är iaf. :p Nån ledtråd iaf ;) Hemstad? Ålder?Something? haha ;)



Puss och hej leverpastej!

Nu var det länge sedan jag skrev. Rättare skrivet så har hela sommaren 2006 hastigt lämnat oss alla. (Inte i stor sorg och saknad hoppas jag) Även att det känns lite vemodigt eftersom jag knappt hunnit vara ute i det fina vädret på grund av allt jobb, men det vägdes upp med alla roligare resor och allt annat roligt som hänt denna sommar! Vilken sensation sommar det varit, vädermässigt alltså. Det har även varit en sensationsommar värdemässigt, för jag har hunnit med så mycket roligt. Och jag har faktiskt även haft roligt på jobbet! 

Det har självklart hänt lite negativa saker, som för alla andra. Men de ska man inte koncentrera sig på. Det är synd att visa saker har blivit som det blivit, men jag kan inte göra något åt det och därför ska jag inte lägga någon koncentration på det. Så enkelt är det!

Ikväll har jag funderat på framtiden, och oavsett vad den bär med sig så kommer det att bli bra. Det blir vad man gör det till!