7 februari -The one with lasagne in the middle of the night

25212-26  
Frida-Fridelina-Fridis-Frittan. Världens bästa Frida! Älskar dig gumman! Tack för att du finns!
25212-25

Måste berätta om dagens stora händelse. :) Jag och Malin (LillEmmas mamma)  pratade idag om när man flyttar och sånt. Och så frågade hennes mamma Emma. "När du blir stor och får barn, då ska jag ringa till dig och fråga om du vill att mamma ska komma hem och dammsuga. Skulle det vara bra?" "Ja". "Och så skulle jag kunna ringa och fråga om du ville ha mat som blivit över då jag lagat mat. Vad skulle du säga då?" "Nej, tack, jag vill inte ha något". haha. Grym unge säger jag bara ;) Så oroligt charmig!

För er som missat hennes kommentar före det: Emma åker bil på väg till vår stuga (från piteå är det 2 timmar bort) Hon tyckte ju att det var en lång resa. Så sa hon till mamma Malin. "Jag sätter mig såhär och tittar ut genom fönstret på de vackra, vita ängarna, så kanske jag blir sömnig. :) haha

Nu sitter jag hos Frida i soffan och skriver och hon lagar lasagne. Halv tolv på natten. Hur normalt är det på en skala? :) (Frida måste använda köttfärsen som hon tagit fram för länge sen. :) Vi har varit duktiga idag. Vi shoppat och hade Emma med oss. :) Jag införskaffade ett par nya skor som Frida tyckte det var på tiden att jag skaffade. Köpte också en väska (äntligen), ett linne & hårnålar. Åt på subland med Emma så hon skulle få nåt i sin lilla mage.  Sen åkte vi till Malin och lämnade Emma och doftade på Emil och surrade där ett bra tag med Malin. Sen åkte vi till Fridas lägga och byggde ihop hennes tvbänk! Det var INTE lätt kan jag meddela er. Tog närmare 3 h att bygga ihop den, iaf 2,5. Så vi kanske har stört grannarna lite och även Peter som ska upp och jobba halv fem inatt. :p Nåja, det må då vara. Vi fick ihop bänken, men proceduren fick mig att inte vilja ha en sån stor tvbänk då jag flyttar. haha Fast då lejjar jag bort arbetet till någon frivillig :) Men härmed är det bevisat att kvinnor kan! ;)

Glöm inte att lyssna till ditt hjärta. Vad just du känner kan aldrig vara fel. Lita på känslan, den leder dig rätt, oavsett vad som händer.

Puss och hej leverpastej!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback